thatonedthing

Blind Faith - Kapitel 19: First Date

I Förra Delen:

"Valerieeeeeeee!" utbrast Estelle. Jag reste mig upp och satte Estelle i sängen hos Valerie.

"Hey you!" sa hon och kramade om sin lillasyster. De två hade verkligen ett speciellt band, det var otroligt så bra de var tillsammans. Det var ju klart att de var bra tillsammans, de var ju syskon, men de hade ett så speciellt och ovanligt band som jag avgudade. Det var en av anledningarna till att jag föll för just Valerie.

Vi båda tittade upp och våra blickar möttes. Hon var så vacker att jag knappt kunde tro det. Hur hade jag kunnat ha sån tur att hitta en så otrolig flicka som Val? Hon log stort mot mig och jag kysste hennes hand.

"There's some more people that are here to see you" sa jag och reste mig, men jag kunde inte gå någonstans för Val släppte inte min hand.

"Hey, I was kinda awake during the whole part where you and Estelle talked, and it was.. true, the things she said. I do kinda like you very much" sa hon och jag log stort mot henne innan jag gick och öppnade dörren för att meddelade de andra att hon var vaken och att de kunde komma in och träffa henne.

---

"Hey guys!" sa hon och log stort när hon såg killarna, Jessica och hennes pappa. Jag slog mig ner bredvid hennes säng igen och hon mimade "Thank you" och tog min hand i sin.

Mark och Zayn var de första som kom fram till motsatta sidan av sängen från där jag satt och Mark strök försiktigt sin hand på hennes kind. "How are you my dear?" frågade han och såg kärleksfullt på sin dotter.

"I'm just fine now daddy, I promise" svarade hon och log tillbaka.

Valeries perspektiv:

 

Jag var så glad att de alla var här för att se hur det var med mig, men jag mådde ju hur bra som helst nu.

"All of you didn't have to come here! I'm absolutley fine! When are they going to let me out of here?" sa jag och tittade frågande runt mig i rummet.

"Are you crazy? Of course we all needed to come! And sadly, they are gonna keep you for another 12 hours..." sa Zayn som svar på min fråga. Jag suckade djupt och sjönk längre ner i den obekväma sjukhussängen.

"Well, there must be something I can do to have some fun here for the next 12 hours. You guys, on the other hand," jag tittade menande på killarna "are not allowed to stay here. The clock's.. almost midnight!" sa jag med en snabbt blick på klockan.

"Why can't we stay?" frågade Louis.

"Yeah, we wanna stay" sa Harry och Liam nickade instämmande.

"Because you've got studio time tomorrow and as a fangirl expert I know what it's like to wait for new albums and wanting it to be as good as possible. And to be the best you can be in the studio tomorrow you need to get some sleep" sa jag bestämt.

"But Vaaaal!" Stönade Niall.

"No buts, off you go!" sa jag och kände mig som deras mamma. Det var lite roligt faktiskt.

"I'm not leaving Valerie, I'll just sleep here" sa Niall. Så envis han var nu då.

"I'm not staying here! I hate hospitals! I need to talk to a doctor" utbrast jag helt plötsligt. Fan, där kom det. Min rädsla för sjukhus. Jag vill inte riktigt visa det, fast egentligen vet jag inte varför. Det var ju helt normalt att inte gilla sjukhus. Jag tryckte i alla fall på den röda knappen bredvid min säng och snart kom en liten och tunn kvinna som såg ut att vara i 30 års åldern in.

"Is something wrong here?" frågade hon och kom fram till mig.

"Yeah, just the fact that you want to keep me here for 12 hours. I can't take it. I hate hospitals" sa jag i en lite uppretad ton.

"That's normal dear, but we need to keep you here, for your own sake. Just to see how your body starts healing from the collapse"

"Fine" suckade jag. "Now will you please leave us again?" Kanske lite hårt, men men. Jag sa ju snälla, det var väl något då jag inte gillade att vara trevlig mot sjukhusfolk, speciellt inte när de tvingade mig att stanna här.

2 veckor senare:

 

"Inga anstränangande aktiviteter på minst 2 veckor. Vi rekommenderar att du tar det försiktigt när du börjar träna igen, för att inte få ett återfall" hade de sagt när jag lämnade sjukhuset. Varför förstod jag inte, men jag hade gjort som de sa ändå.

Idag var en stor dag. Jag och Niall skulle på vår första dejt. Han hade planerat den länge tydligen, men vägrade säga något om den, och det gjorde mig galen.  Han skulle faktiskt komma och hämta mig om... Jag kollade på min mobil vad klockan var... 3 timmar?! Hur hade klockan redan kunnat bli halv fyra?! Jag kastade mig ur den alldeles för bekväma hängmattan pappa satt upp för inte så länge sedan och rusade upp till badrummet där jag krängde av mig mina kläder och hoppade in i duschen. När jag kanske lite för många minuter senare klev ur duschen virade jag en stor frottéhandduk runt mig och virade in håret i en annan lite mindre.

I min hast in på mitt rum fick jag med mig både Estelle och Baloo. Estelle satte sig i sängen och eftersom Baloo än bara var cirka tre månader var han fortfarande ganska klumpig och hade därför inte riktigt bemästrat konsten att kunna hoppa upp själv i sängen så jag lyfte upp honom. Sedan öppnade jag garderoben och började letabefter något att ha på mig.

"Varför har du så brottom Valerie?" frågade Estelle.

"För Niall ska ta med mig på en dejt och jag vet inte vad jag ska ha på mig än" svarade jag och gick fram till biten där jag hade mina klänningar.

"varför tar du bara inte din blommiga klänning? Den är väl fin?"  jag tog ut klänningen och ställde mig framför helfigursspeglen. Jag höll upp den framför mig och nickade gillande.

"Smart! Är du verkligen bara 5 år?" frågade jag och tittade förvånat på min lillasyster. Hon var faktiskt extremt smart och begåvad för sin ålder. Hon pratade både engelska och svenska, men hon kunde ju mer svenska än engelska eftersom hon bott i Sverige större delen av sitt liv. Det var faktiskt ganska coolt, om man tänkte efter. En femåring som pratade både svenska och engelska...

Jag tog på mig ett par rena underkläder och tog på mig en stor t-shirt innan jag satte mig ner vid mitt sminkbord. Jag ville inte riskera att smutsa ner min klänning med smink!

Det var en ganska vardaglig, men ändå lite finare sminkning jag hade tänkt mig. En mörk sotning som framhävde mina blå ögon fantastiskt bra. När sminkningen var klar trädde jag på mig klänningen, drog till skärpet och tog ur mitt hår från handduken. Det var inte riktigt torrt än, så jag tog hårfönen och blåste det helt torrt. Jag brydde mig inte om att platta det, utan gjorde istället två långa, ganska slarviga, flätor på vardera sida om mitt ansikte. Till sist sprayade jag håret med lite hårspray, la till accessoarer som ett brett armband, en ring och en svart liten kuvertväska med några glitterstenar på, sprutade lite parfym på mig och sedan var det bara dags att välja skor. Jag slängde en snabb blick på klockan, 18.04. Niall skulle alltså komma om 25 minuter, eller 26 för att vara exakt, men vad spelade det för roll. Estelle satt fortfarande på min säng, fast nu busade hon med Baloo. Jag gick in i min garderob igen och började leta efter mina svarta ballerinaskor som hade en rosa rosett längs fram. Idag var jag inte sugen på att ha klackaskor, så jag tog mina ballerinor. 
Under tiden jag väntade på att Niall skulle komma hit tog jag lite foton med Estelle. Hon var så underbar hon, min vackra lillasyster.

Klockan slog 18.30 och det ringde på dörren. Jag gick för att öppna, men Estelle hann före. När hon såg att det var Niall som stod där kastade hon sig i hans armar. De två hade verkligen fattat tycke för varandra, och det var jag glad över.

"Hi love" han hälsade på mig med en lätt kyss på kinden efter han hälsat klart på Estelle. Han tog ett steg bakåt och granskade mig från topp till tå. "You look absolutley gorgerous!"

"Why thank you, you don't look so bad yourself" sa jag och tittade på honom. Han hade ett par beiga shorts, en vit t-shirt med ett marinblått tryck på och en kofta i samma marinblå färg som på hans tröja

"Shall we go?" frågade han och gjorde en gest mot bilen som stod och väntade på oss.

"Yes, just a minute!" sa jag och tog mina nycklar och la ner de i min väska. Jag kollade så jag hade allt jag behövde i väskan, vilket var mitt läppglans, nycklarna, plåster ifall jag fick skoskav och en liten flaska av parfymen jag hade på mig.

"Dad, I'm leaving!" ropade jag genom huset.

Jag fick det typiska pappa-svaret tillbaka: "Okay honey, have fun and don't be out too late! Just call if something happens!"

"Promise! And bye Estelle" sa jag och kysste min kära syster på hjässan. Hon sa hejdå tillbaka och vinkade till Niall, sedan gick vi.

Det var en svart, hyfsat stor bil av ett märke jag inte kände igen som stod och väntade på oss. Fordonets bakrutor var tonade, så jag antog att detta var en sådan bil som de flesta kändisar har. Niall öppnade dörren för mig och jag klev in, och efter kom Niall. Till min glädje såg jag att det var Paul som satt bakom ratten.

"Hello dear!" sa han och fyrade av ett leende mot mig i backspeglen.

"Hi Paul!" sa jag och log tillbaka.

"So, are we ready to go?" frågade han och startade bilen.

"Yes we are!" svarade Niall och lät extremt uppspelt.

"Niall will you please tell me where we're going?" frågade jag ännu en gång. Han hade varit extremt noga med att inte avslöja något alls om vart vi skulle eller vad vi skulle hitta på, allt han hade sagt var "det kommer vara speciellt, precis som du", vilket var ganska gulligt om jag fick säga så. Jag kunde verkligen inte vänta, jag ville se vad Niall planerat nu!

Efter en stund i bilen sa Niall till mig att blunda, och jag gjorde som han sa. Snart stannade bilen och jag fick order från både Niall och Paul att stanna i bilen medan de fixade det sista. Jag hörde hur bakluckan öppnades och stängdes, och sedan försvann de i kanske 5 minuter. Niall öppnade dörren och hjälpte mig ut, men ännu fick jag inte titta. Han la sina händer på min midja och började leda mig, tills han tillslut stannade.

"Open your eyes" viskade han. Jag tog försiktigt bort handen från ögonen och tittade ut framför mig.

Vi stod precis i början av den mjuka strandsanden och framför oss hade vi massor av marschaller, som bildade en liten stig. Jag följde marschallerna med blicken och såg en filt som även den var omringad av massor av marschaller och på filten såg jag att det stod kinamat och chokladdoppade jordgubbar.

"Did you really do all this, for me?" frågade jag och vände mig mot Niall.

Han nickade. "Yeah, I wanted our first date to be special"

"Thank you so much, I love it!" utbrast jag och slängde mina armar runt hans nacke. Jag kände snart hur hans armar slingrade sig runt min kropp och höll mig hårt. Efter kramen tog han min hand och ledde mig fram till filten där jag nu såg att det även låg en gitarr.

"Aw, you know how much I love chinese food and chocolate covered strawberries!"

"Of course I do!" sa han och log stort. Vi satte oss ner på filten och började äta.

Detta var perfekt. Jag och Niall hade hela stranden för oss själva, jag såg inte en människa så långt mitt öga kunde se. Vädret var underbart och framför oss hade en extremt vacker solnedgång tagit sin början, fast den skulle nog bli ännu vackrare om en timme ungefär. Jag förstår inte, hur hade jag sån tur att hamna här?

"What are you thinking about?" frågade Niall och stoppade in en liten vårrulle i munnen.

"How happy I am to be here, with you, and how perfect this date is" svarade jag och tittade drömmande ut över havet och stranden.

"I'm really glad you liked it, and i'm glad you're here" sa han och tog den sista biten kyckling. Han hade köpt så mycket mat, jag hade slutat äta för en stund sedan men jag antar väl att han verkligen kunde äta så mycket som alla sa.

Det belv tyst en liten stund, allt som hördes var ljudet av vågorna som gång på gång kysste stranden. Man skulle kunna tänka på det som en oändlig kärlekssaga faktiskt, vågorna och stranden. Gång på gång tog sig vattnet upp till stranden och varje gång blev det tillbakaknuffat av sanden, men vattnet försökte bara igen och igen.

"Wanna hear a song?" frågade Niall plötsligt. Jag hade varit så borta i mina tankar, igen, att jag inte hade märkt att Niall tagit sin gitarr.

"Of course I do!" sa jag och log stort. Jag satte mig till rätta och Niall tittade finurligt på mig.

Han harklade sig. "Ladies and gentlemen, I would like to dedicate this next song to the beautiful Valerie Annabella Coleman" sa han och jag började skratta.

"Oh her eyes her eyes make the stars look like they're not shining, her hair her hair falls perfectly without her trying. She's so beautiful, and I tell here every day" sjöng han och tittade djupt in i mina ögon. Jag kände hur ett brett leende bredde ut sig över mitt ansikte, och så satt jag under hela låten.

"When I see your face, there's not a thing that I would change, 'cause you're amaing, just the way you are! And when you smile, the whole world stops and stares for a while, 'cause girl you're amazing, just the way you are" han avslutade låten och jag applåderade.

"That was absolutley beautiful! Thank you for dedicating it to me" jag sträckte på mig lite och kysste honom på kinden. Han fyrade av ett stort, urgulligt leende och la ifrån sig gitarren.

"You wanna go for a walk?" frågade han och reste sig upp. Han tog av sig sin kofta och slängde den på filten.

"Sure!" jag tog av mig mina skor och tog hans utsträckta hand som hjälp upp.

Vi började gå längs vattenbrynet. Sanden under mina fötter var så mjuk och vattnet som konstant sköljde över våra fötter och ben var alldeles lagom tempererat.

"No one has never done anything like this for me before" sa jag och tittade upp på Niall, som redan tittade på mig.

"Well, you deserve it. You're my special girl, of course our first date should be special" svarade han. Jag stannade tilll och ställde mig framför honom.

"You really mean that? I'm your special girl?"

"Of course I mean it" sa han och tog tag i min midja. Han drog mig närmre sin kropp och tittade djupt in i mina ögon. Han tittade ner på mina läppar och bet sig i sina egna.

"Valerie?" viskade han och tittade tillbaka upp i mina ögon. Jag höjde försiktigt mina armar och la dem runt hans nacke.

"Yeah?" viskade jag tillbaka.

"Would you... like to be my... girlfriend?" frågade han och satte ena handen mot min kind. Jag tittade in i hans ögon, för att se om han skojade, men det fanns inte en enda liten bit av skoj. I hans blick fanns just nu inget annat än kärlek.

Ett leende spred sig än en gång över mitt ansikte och jag nickade.

"Yes, I will be your girlfriend" svarade jag och Niall log också. Sen blev allt seriöst igen. Niall lutade sig försiktigt fram och våra läppar möttes. Vi delade vår första kyss som ett riktigt par och allt var så intensivt och

passionerat. Jag kände Nialls armar runt min midja än en gång och snart snurrade han runt med mig i luften.

Jag började fnittra och var tvungen att avbryta kyssen.

"You're crazy Niall!" skrattade jag när Niall satte ner mig på marken igen.

"Yeah, crazy about you" sa han och kysste mig igen, just som en stor våg slog mot våra ben och stänkte ner oss båda ganska rejält. Jag blev så överraskad att jag skrek till och Niall började skratta så mycket att han vek sig dubbel.

"Not funny!" sa jag och började gå tillbaka mot filten, även fast jag hade svårt att hålla mig för skratt själv.

Jag kände ett par armar runt min midja och ett par läppar mot min hals.

"Don't you dare leaving me" mumlade han.

"What if I leave you?" fnittrade jag och slingrade mig ur hans armar. Jag sprang bort den sista biten till filten och satte mig ner. Niall kom efter mig och kastade sig ner bredvid mig.

"Then I might just have to tickle you!" sa han och började kittla mig. Jag skrek och skrattade och vred mig under honom men han släppte inte mig.

"Or, I might just have to kiss you to death" sa han och började kyssa mig överallt istället.

"It tickleeeees!" fnittrade jag och la mina händer på hans kinder. Jag drog upp honom till mina läppar och kysste honom ordentligt istället.

"That's better! Now can we please eat the strawberries? I'm dying to eat them!" sa jag efter vi avslutat vår kyss.

"Sure" sa han och skrattade lite. Han pussade mig en sista gång snabbt innan han rullade av mig och tog skålen med jordgubbarna. När jag inte kände Nialls värme längre och det kom en lite kyligare vind rös jag till. Niall märkte det och tog inte lång tid på sig att vira in mig i hans kofta. Den var lite stor, men det var bara mysigt.

Jag trädde i armarna och log tacksamt. "Thank you."

"No worries love. Now come here" han höll ut armarna och jag kröp upp i hans famn. Han satte skålen med jordgubbarna i mitt knä och tog upp en för att mata mig med. Jag log stort och tog en tugga.

"Ahh, so good!" utbrast jag.

Vi åt och åt, och tillslut var där bara en jordgubbe kvar.

"Here, you take it" sa Niall och förde den mot min mun.

"No, you take it!" insisterade jag.

"This might be the best strawberry in the world, but you won't know 'cause you won't taste it. Do you really wanna miss that?" sa han och jag började fnittra. Niall satt fortfarande med jordgubben i handen och tyckte det han nyss sagt var jättesmart.

Jag tittade på honom med en finurlig blick. "Let's share it" sa jag och tog jordgubben ifrån honom. Jag tog av det gröna längst upp och stoppade in en bit av jordgubben i munnen. Niall förstod vinken och lutade sig fram för att bita av den andra biten och vi möttes i en jordgubbs-kyss.

"Definatley the best strawberry i've ever eaten" mumlade jag mot hans läppar.

"Agree" mumlade han tillbaka och jag kände hur han log mot mina läppar. Jag kunde inte bett om en mycket bättre första dejt.

---

Extra långt kapitel om Niall & Valeries första dejt, som visade sig gå väldigt bra! Jag vet att många har väntat på deras första dejt så jag hoppas verkligen ni gillar kapitlet! Spenderade hela gårdagen & hela dagen idag i solstolen med datorn i högsta hugg, så jag hoppas verkligen ni gillar det & jag ber så mycket om ursäkt för att jag inte är så bra på att uppdatera.

Glöm nu inte att sprida vidare bloggen & kommentera! & lämna gärna ideer, för just nu är det helt tomt i mitt huvud, jag har ingen aning om vad som ska hända härnäst, bara lite som kommer skapa början i nästa kapitel..

 

puss & kram!

 

P.S! Det finns en ny design, tryck på f5 om ni inte ser den!

 

Så bra!

det där var nog den perfekta daten, enligt mig iaf..

så sött och underbart, det här borde bli en film :)

du borde skriva en bok, och sen efter det så borde det göras film av det :D med one direction som skådespelare, annars funkar det inte xd

Du är totalt begåvad i skrivning, just sayin ;)

och tack för att du lägger ut kapitel trotts att det är sommar :)

såå bra :) <3
och fin ny design :) <3

Nya designen är jättefin!!
Och kapitle var underbart, du är på riktigt grym!

Jätte bra! Och designen är jätte fin! :)

Jättebra!!!
Tycker att du borde ha fler kommentarer och läsare, jättekonstigt att du inte har det... Eftersom att du är sp grym dvs. Keep it going!

Vem har gjort designen?
Kostade den något?
Jag äger en novellblogg med, men jag hittar ingen som kan designa åt mig gratis :s

HELT OTROLIGT HUR DUKTIG DU ÄR, UPPDATERA!!!XX

Skriv mer nu snälla

Håller med, skriv mer, jag är inne flera ggr varje dag och kollar, men ingen uppdatering...xx

Superbra tjejen! Ta hand om dig!
Kram

Wow du har verkligen talang med skrivandet. Är du verkligen bara 13 ? För din engelska är sjukt bra isåfall. Din blogg är jättefin också förresten. Kan du inte börja updatera lite oftare ? Ser att du inte lagt upp något på 10 dagar. Jag hittade åt din blogg idag och blev som fast. Jag lästa alla kapitel på en gång och vill bara läsa mer på en gång. :) Snälla börja updatera mer.

Bara ett tips, ifall du uppdaterar mer garanterar jag att du får mer läsare. Pga att du inte uppdaterar ofta alls så går jag inte in här så ofta trots att jag älskar din novell och hur du skriver! Tänk på det.

Bara ett tips, uppdatera mera. För då garanterar jag dig fler läsare. Jag går inte in här ofta alls eftersom att jag vet att du skriver väldigt väldigt sällan, trots att jag verkligen älskar din novell och hur du skriver. Så därför om du uppdaterar mer så får du fler läsare och så. Tänk på det.

Seriöst du tappar läsare på det här. Att du aldrig uppdaterar.

du verkar så cool och snäll och du skriver awesome!!! Jag läser jätte många bloggar med 1Dberättelser, de är fantastiska allihopa. man lixom flyter in o drömmer att det var en själv det handlade om!(Om jag inte är ensam)
klockan är 1 på natten och jag har suttit uppefrån kl. 20.00 och läst noveller, gonatt

Så sjukt otroligt amazing bra! Älskar hur du skriver! ;)<3

Så sjukt otroligt amazing bra! Älskar hur du skriver! ;)<3