Blind Faith - Kapitel 4: Welcome To Your New Life
I Förra Delen:
Jag visste inte vad jag skulle säga, så jag spottade honom rakt i ögat, sen knäade jag honom mella benen och gick tillbaka mot Espresso House. Jag hörde hur han skrek efter mig.
"Jävla hora! Det där ska du fan få tillbaka för!"
Folk tittade med konstiga blickar på oss. Fan, det var just denna uppmärksamheten jag inte ville ha.
I kassan på Espresso House stod killen och tittade på mig med en förvirrad och frågande blick.
I kassan på Espresso House stod killen och tittade på mig med en förvirrad och frågande blick.
"Jävligt lång historia. Hur mycket blev det?" suckade jag.
"91 kronor" Han tittade fortfarande på mig med en underlig blick
"Jag tar det på kort" sa jag och stoppade in min kort i maskinen och slog min kod. När allt var betalt tog jag brickan med grejerna och gick bort till Estelle.
"Hej gumman, ledsen att det tog så lång tid. Det... Hände lite saker" sa jag och satte över hennes dricka och bulle till henne.
"Det gör inget. Du är ju här nu" Hon tog en stor tugga av sin kanelbulle och slickade sig nöjt runt munnen. Jag tog en klunk av min chai latte och tog upp min iPhone ur väskan.
"Jag ska bara ringa Bella" sa jag och tryckte in hennes nummer. Hon svarade efter två signaler.
"Saknar du mig redan?"
"Ja, men det är inte det.."
"Vad är det då?" Hon lät orolig.
"Han dök upp. Han är här. Vi ska med samma flyg, och bo i samma jävla stad i två månader. FAN! Varför just han?"
"Vänta lite" Prassel.
"Vem han?" sa både Luke och Bella. Jag antog att de hade satt på högtalaren.
"Han-som-inte-får-nämnas" är hon helt lost eller? Det är ju uppenbart att jag pratar om Nathan?
"Voldemort?" sa Luke. Prassel igen, antagligen Bella som slog till honom.
"Nathan såklart, idiot" sa hon och jag kunde se framför mig hur hon himlade med ögonen.
"SKOJAR DU MED MIG?!" Utbrast hon.
"Ja...? NEJ MEN DET ÄR VÄL KLART ATT JAG INTE SKOJAR?!"
"HAR HAN GJORT NÅGOT MOT DIG?" skrek Luke.
"INTE FYSISKT. VARFÖR SKRIKER VI?!" skrek jag tillbaka.
"Jag vet inte.. Bella började" skrattade han. "Men han har inte rört dig alltså?" samtidigt som han sa det ropade de ut i högtalarna att flyger till Heathrow, London skulle lyfta om ca 30 minuter och det var dags för de som satt på raderna 17-31 att gå ombord. Jag plockade snabbt upp våra flygbiljetter och kollade var vi satt. Rad 20 plats A och B. Vilket innebar att vi hade platserna längst in vid fönstret och i mitten, några rader bakom ena vingen.
"Kan vi prata mer en annan gång? Vi ska gå ombord nu" sa jag.
"Okej, men du? Var försiktig!" sa Luke.
"Och glöm inte att spana efter snygga killar. Och med snygga killar menar jag Niall Horan, Louis Tomlinson, Liam Payne, Zayn Malik och Harry Styles as in One Direction! Puss" fnissade Bella och la på.
Herregud. Hon och det bandet. Hon var riktigt obsessed! Fast jag måste erkänna, de är rätt bra och ser ganska bra ut allihopa. Men om jag skulle känna igen dem sådär mitt på gatan var jag inte säker på.
* * * *
"DAD!" skrek Estelle och sprang fram och kramade pappa.
Ja, pappa är helengelsk. Ja, Estelle kan både svenska och engelska vid 5 års ålder. Pappa hade haft så svårt att lära sig det svenska språket, så Estelle ville lära engelska istället. Mamma brukade kalla henne för ett underbarn.
"Hello my little angel!" sa pappa.
"Hey dad" log jag när jag kommit fram med vagnen med alla väskor.
"Valerie! Oh how I've missed my baby girl! You look so much older!" vi möttes i en stor kram.
"It's only been five months since you saw me" skrattade jag. "I can't have changed that much"
"Well you have"
Jag log mot min pappa innan jag motvilligt gick och kramade Sarah som stod med öppen famn och log mot mig.
Efter allt välkomnande och alla kramar gick vi ut från flygplatsen och till pappas bil.
"Wow dad! When did you get a Range Rover?" sa jag och kollade storögt på det svarta blanka fordonet framför mig.
"When I was promoted to Managing Director at the company that I work for"
"Oh my gosh dad! That's amazing! Congrats" utbrast jag och kramade om honom en gång till innan vi alla satte oss i bilen och åkte mot mitt och Estelles nya hem.
Vi passerade många stora och fina hus på vägen och jag höll på att spricka av nyfikenhet när pappa svängde upp på parkeringen. Jag klev långsamt ut ur bilen och möttes av en stor, vit villa.
"Welcome to your new home and life" sa han.
________________________________________________________________
Såååå, vad tycker ni? Något som kan bli bättre? Kommentera!
Kan också lägga ut en liten spoiler, det är inte jättelångt kvar tills killarna kommer in i bilden! Eller det kommer börja med en. Vem tror ni?
PUSS
Postat av: M
Fett bra!
Postat av: nattha
Heej kan du skriva på svenska fast dom snackar då engelska, för jag e inte så bra på engelska och då blir det änkare att förstå :)<3
Postat av: Roza
mer mer mer mer , jag vill jätte gärna va med i novellen . Om jag får vara med mejla mig !! :D
Postat av: Jessica
så himmla bra! älskar din novell :D hoppas att du vet hur bra du är på att skriva!:D